Nu har det gått en vecka sen vi kom hem efter en semester på 6 veckor. Det har varit härligt att vara hemma, men det verkar som om kroppen inte riktigt har fattat att nu är det denna tiden som gäller. Vaknar tidigt på morgonen och huvud och nacke värker. Blir lite less på att inte känna sig tipp topp. Ser fram mot fina dagar på isen och att våren snart är här. Fokusera mera på de goa, för snart kommer vårkänslor och man blir schå gla schå gla.

Antligen hemma!!! Det var en jobbig hemresa med sammanlagt 5 flygningar och tillbaka i tiden 12 timmar så det blir att lura kroppen på lite tid. Att flyga så långt vill jag nog inte göra många gånger. Vi kom hem igår och var vakna i några timmar sen blev det bums i säng. Det värker överallt. Adam kom och hämtade oss och Sascha var extra glad. Tycker det har varit otroligt kul att få skriva i denna blogg och att ni alla som har skrivit inlägg har gjort att det varit så roligt att skriva. För hemma är ju trots allt bäst och det är ni, våra vänner och släkt som betyder allt. Jättekramar för att ni finns.

Ja nu ar det sista turist javisst! Vi har kommit till storstan och fick en svettchock nar vi klev ur planet. Fuktigheten ar total och vi har det tungt att andas, lite i jamforelse nar det ar 40 minus och det fryser i nasan....vet dock inte vad jag valje om man maste valja. Vi mar efter omstandigheterna bra, hade en shop till you drop igar!!!! Historien kommer sa smaningom. Vi har alla borjat att langta hem ordentligt och det ar ju ett gott tecken. Bilderna under talar sitt eget sprak... kram fran solfamiljen

Nu ar vi har och lamnat den jobbigt stora husbilen! sa nu bor vi pa ett mysigt hotell med gym och allt! mycket bra! Det heter croydon house. Imorgon blir det shopping och museum besok!mamma gith ar annu sjuk och har feber, men gar pa alvedon sa att hon haller sej vaken. Igar var jag och dok och de ar de samsta dyk jag nagonsin gjort! eller de hade sakert varit bra om jag hade haft en ansvarstagande divemaster men de var han langt ifran! vi skulle dyka till 18m ungefar. allt var bra till vi kommer ner till ankaret som skulle sitta i botten men var 10 meter ovanfor botten. sa nar vi damp ner dar pa botten var vi nere pa 25 meter. och de var hur dalig sikt som helt kanske 1 meters sikt. Vi borjade simma och ganskla snart sa hade divemastern tappat bort mej eller simmat ifran mej och jag vart lamnad ensam pa 25 meter med dalig sikt. jag fick panik och forsokte tanka att jag skulle lugna ner mej och borjade forbereda mej pa ett eget sakerhets stopp och just nar jag tomt vasten och skulle borja paddla sa tar han fast meji armen och de kom som en chock och jag borjade grina och ville bara hem till mamma! sa de va hemskt. men man lar sej. jag hade ju klarat av ett egetsakerhets stopp men de va sa laskigt att vara sjalv pa 25 meter utan sikt! mar helt okey nu.Idag var vi och kakat pa en utomhusresturang med underbart god mat! sanne slog till med en exotisk fish and chips och vi andra tog skaldjur! kram pa er alla i kylan/sascha och resten

AKAROA Denna veckan kvar på resan. Vill gärna ta en tur hit igen. Idag åker vi till CH.CHURST Jag har feber, Jan hade feber en v. sen. Kram

Som ligger nara gransen till Abel Tasmans nationalpark i norr pa sodra on. Vi har stannat till har for att uppleva lite mer av naturen fran vattenhallet. Segling men en katamaran ligger pa agendan. Det blev ingen dykning for sascha har, vadret satter stopp. Skall blasa lite for mycket imorgon, sa det blev installt for hennes del. Efter var utflykt imorgon aker vi vidare soder pa vastkusten en liten bit innan vi viker av in mot fjallen igen. Har inte bestamt vart annu. Sanne och sascha har surfat pa vagorna i Nelson idag och blivit annu mer solbranda. Det ar kul att kolla pa nar dom far tag i en vag och surfat in till stranden, skon kansla.Tiden gar sa himla fort nu och snart blir det skidakning for oss oxa, det ser vi fram mot. Och sin egen sang med skona kudden....Tack for era harliga kommentarer, sitter med ett leende och langtar hem nar jag laser dom. kramis gith

Va skont for sverigeborna att varen borjar narma sig. Det kanske snart ar dax att borja tanka pa att komma hem.... Vi har besokt Rotorua dar det finns gott om vulkanaktivitet. Det var svart att stanga nasborrarna, (hade behovt Mariannes formaga att inte lukta pa allt) Ruttna agg ar lindrigt jamforelse med detta, lukten klev som in i porerna och in i huvudet sa ett illamaende spred sig i kroppen. Forutom detta sa var omradet heltfrant att titta pa. Vi var pa en Maoriconsert och fick se manga tungor utstrackta. Bubbliga dypolar och vatten som sprutade upp ur marken. Kul minne att ha. Vi aker sakta mot Wellington och pa mandag tar vi sydon i besittning. Vi borjar tycka det ar lite trangt i bilen och smagnisseel mellan familjemedlemmarna forekommer. kram